Här hemma är det aldrig en lugn stund. Leah har blivit väldigt aktiv och kan absolut inte sitta still. Hon är som en galen duracellkanin. Nu när hon lärt sig ta sig fram finns det ingenting som kan stoppa henne. Man kan hitta henne precis överallt med precis vad som helst i händerna som hon gått och fått tag på. Förstår inte hur armarna kan vara så långa?
Hennes humör har ändrats en del från när hon var liten och nöjd. Nu märker man att om något går fel eller om hon inte får som hon vill så blir det ett attans liv. Hon har absolut inget tålamod och ger oftast upp direkt i ett gråt. Men när hon är på humör är hon världen finaste. En bestämd liten dam.
Hon går och står mot alla möbler och kan nu ställa sig upp mot nästan vad som helst. Hon kan även sätta sig upp alldeles själv och nu de senaste dagarna över hon på att ställa sig upp själv utan stöd men det resulterar sig oftast i att hon kommer upp på knä och så hasar hon framåt. Men hon är envis, så man vet aldrig.
Nätterna är som sagt inte de bästa, men det visade sig till slut att det var tänderna som bråkade. Min lilla fis har äntligen fått sin första tand. Men snacka om att blöjor går åt nu när hennes mage inte är i skick när tänderna kommer. Kan bli upp till 2 bajslass i timmen.
Annars så pratar hon för fullt, är knappt tyst alls. Hon får till lite ord nu och då.
Min fina prinsessa. Kärleken är obeskrivlig.
Det är ju så underbart att följa de små! Jag är helt imponerad att en liten person lär sig så mycket på så kort tid!
SvaraRaderaKram