tisdag 25 februari 2014

Har funderat på att lägga ner bloggen med tanke på att i mina ögon så finns det inget intressant att skriva om, jag menar mitt liv är inte sådär wow utan en helt vanlig vardag. Men sedan är det roligt att kunna gå tillbaka och läsa om t.ex Leah och hennes utveckling. Så bloggen får helt enkelt bli kvar oavsett om det som skrivs här inte är så givande att läsa varje gång.

Annars så går dagarna framåt. Kryckorna har jag gått och blivit av med så det är ett plus. Dock fortsätter jag gå till gullåsen och träffa fysioterapeuten varannan dag för att mobilisera fotleden, aktivera musklerna och träna på att gå. 


tisdag 11 februari 2014

Ibland behöver man något att se framemot för att orka med vardagen och det gråa vädret 
30 april bär det iväg
 Längtar!


måndag 10 februari 2014

Jag blir så trött på våran sjukvård vi har här på ön. Det tog en fysioterapeut att upptäcka att min fot är sned dock något jag märkte redan första dagen men efter lite mätningar visade det sig att fotknölen förflyttat sig 2 cm. 4 läkare missade detta. Man undrar liksom ibland hur dom klarat sig igenom sin utbildning. 


torsdag 6 februari 2014

Olycksfågel

Här har det varit tyst ett tag, men det har som sagt gått och hänt en olycka. Tänk att på bara en minut kan allt förändras. Jag som äntligen börjat komma igång med något jag verkligen tycker om, som i detta fall att spela innebandy. Det var i en match i onsdags jag slet av ledbanden i foten i en närkamp då skon fastna i marken och foten vred sig. Men nu är allt detta roliga borta för mig och vägen tillbaka är lång. I detta fall kan det betyda två operationer för min del.

Det har varit svårt att ta, inte nog med att jag behöver hjälp 24 timmar i dygnet. Att hoppa på kryckor och gå på starka tabletter samtidigt man har ett litet barn att ta hand om är inget som fungerar i praktiken. Har haft så oerhört ont så jag knappt kan beskriva det. Än idag har inte mycket förbättringar skett. Kan fortfarande inte röra alla tår, har nedsatt känsel i foten samt kan jag inte än stöda på foten.

Men jobbigast är nog ändå hur psyket har fått sig. Det kan vara en biverkning av alla tabletter men nedstämdheten är ett faktum.. Och jag tycker inte alls om att må dåligt, men just nu suger vardagen.