"Ge henne zyrtec så blir det bra" dessa ord får mig att må illa. Hade en klump i magen hela dagen efter att vi blev hemskickade med något som han googlat sig till, och framförallt fel beräknat.
Att inte våga somna för att om jag somnar kanske Leah skulle få en värre reaktion och dö, sådana tankar somnade jag till slut till..
Måndag morgon.
Vi vaknar.. Leah är lite slöare än vanligt men när dagsljuset når henne får man en chock. Hela hon är full av prickar/utslag. Ögonen är alldeles röda. Hela hennes kropp är full, vid detta läget såg jag knappt någon hud. Även svullen är hon. Det var bara att åka in men denna gång följde jag min magkänsla och ringde akuten där jag fick ett väldigt bra bemötande. Jag berättade som det var, att jag vägrade åka till hälsocentralen där vi blev hemskickade mindre än ett dygn tidigare.
Väl framme tog dom oss på allvar och vi fick komma in nästan direkt. Fick en jättebra sköterska och en läkare som tog Leah på allvar och satte in medicin och gjorde en fullständig undersökning. Från topp till tå. Man sa att det var en allvarlig reaktion. En läkemedels reaktion. Han ringde barnavdelningen och diskuterade. Ett sådant här fall måste följas upp. En värre reaktion kan komma senare eftersom detta är en sen reaktion. Inget läkaren på hälsocentralen berätta. Vi ska nu, imorgon (onsdag) på provtagning för att kolla hennes värden. Även något sådant är mycket viktigt att göra menar läkaren på akuten. Inte heller något sådant tala läkaren på hc om. Sköterskan var bra, hon försökte allt med att lugna Leah som har lite svårt med sjukhus och blir väldigt ledsen. Hon kom med trip och glass och var hur underbar som helst. Hon var inte alls som sköterskan som var otrevlig på hälsocentralen.
Känslan att äntligen bli tagen på allvar var underbart att känna. Jag kunde slappna av fast Leah fått en allvarlig reaktion för att jag för en gångs skull kunde lita på dessa människor som tog hand om henne. Något jag aldrig kommer kunna göra på hälsocentralen.
Att inte kunna lita på någon som kan ha hand om dig när det står mellan liv och död är inte okej. Jag tycker verkligen något måste göras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar