Sjukt barn och åländsk sjukvård

När vardagen inte riktigt blir som man tänkt sig, inte heller veckan som gått. Allt började i söndags (28/12). Vi hade planerat en sverige resa med Ikea på schemat. Leah hade pratat om att få åka båt i flera dagar och allt verkade frid och fröjd tills vi började närma oss färjan. Då höll hon sig från magen och sa "pippi" mitt i allt började hon spy. Sambon försökte intala mig att hon var åksjuk och Leah själv ville absolut inte vända hemåt utan hon skulle åka båt. Hela dagen var hon hängig och jag ångrade så att vi inte hade vänt hemåt. Hon ville inte äta och sov mycket. När vi äntligen kom hem igen (åkte hem med tidiga båten) så fick hon hög feber. Hon skakade som ett asplöv. När vi till slut fått henne att sova så vaknade vi av skrik och gråt. Hon låg dubbelvikt av smärta. Allt hon ville var att sitta på pottan. Tog inte så lång tid innan jag förstod att det tog ont när hon kissade. Ringde akuten men de tyckte jag skulle avvakta tills morgonen efter och åka till hälsocentralen. Som tur är blev det bättre och hon somnade till slut.

Nu har det lyckats bli måndag. Fick ett urinprov från Leah så åkte in med det fort till HC där de bekräftade att det var urinvägsinfektion. De ville även träffa Leah eftersom provet var illa och redan här lovade sköterskan mig att vi skulle få komma in direkt till läkare eftersom hon inte alls mådde bra och eftersom Leah har svårt för sjukhus. Sköterskan menade att det finns en policy att sjuka barn får förtur. När vi väl kom dit blev det inte alls som de lovat. Vi fick vänta 45 minuter med ett barn på 40 graders feber och riktigt illa urinvägsinfektion med smärtor som jag aldrig någonsin vill att hon ska uppleva igen. Sedan kom läkaren ut med ett recept på antibiotika och skicka hem oss. Väl på apoteket tog det tid eftersom damen där tyckte receptet såg konstigt ut. Det visade sig att läkaren hade ordinerat helt fel mängd antibiotika. Nu blev jag arg. Tänk om de hade varit alldeles för mycket att det skulle ha skadat min dotter. Men försökte tänka att alla gör vi fel.

Febern fortsätter vara upp till 39-40 grader och vi kämpar. Hon mår inte alls bra men visar tecken på att urinvägsinfektionen går åt rätt håll.

Nu har det blivit torsdag och hon har fortfarande hög feber och allmänt påverkad. Nu har hon även drabbats av en rejäl förkylning och mår ur uselt. Ringde hälsocentralen som tyckte vi skulle komma in. Väl där ser sköterskan att hon inte alls mår bra men menar att det är lång väntetid (väntrummet fullt) hon tippade på att det åtminstone skulle ta 3 timmar. (Tycker själv att de borde ha kunnat se mellan fingrarna och tagit in oss med tanke på hurdant skick Leah var i) men vi åkte hem och sa att vi kommer senare. För första gången skriver sköterskan faktiskt in oss så att vi finns med på listan. Några timmar senare åkte vi tillbaka och fick faktiskt komma in. Nu berättar läkare nummer 2 att förkylningen var orsakat av medicinen. Att det slår ut kroppen. Han skriver ut mera antibiotika eftersom läkare nummer 1 hade ordinerat helt fel. De tar även crp som borde ha tagits redan i måndags. Det var förhöjt ännu efter 4 dagar med antibiotika så infektion i kroppen är ett faktum. Men normalt enligt läkare nummer 2 och skickar hem oss

Nu har det blivit lördag. Febern är borta. 7 dagar med 39-40 graders feber har satt sina spår. Läkarna menar ännu att det är normalt att ha så hög feber så länge fast min magkänsla tyckte något helt annat. Nu har hon börjat få prickar på kroppen. Ringer HC som tycker vi ska avvakta. 

Det blir söndag och hon är full av utslag. Hon är även svullen runt ögonen och ser hemsk ut. Vi ringer och meddelar att vi kommer in för en trolig allergisk reaktion. Sköterskan säger att det inte är så lång väntetid. Väl där får vi dåligt bemötande. Sköterskan så gott som struntar i oss. Jag menar att en allergisk reaktion är väl något man prioriterar? Tänk om hon skulle få andnöd? Men nej. 3-4 patienter i väntrummet och de låter oss vänta över 2 timmar, TVÅ TIMMAR. För att sedan träffa läkare nummer 3 som måste ringa om råd för att han tyckte vi skulle fortsätta med en ny antibiotika men läkaren på andra sidan luren tyckte inte det. Han började googla om något syrtekt och jag frågade om han menar zyrtec med z. "Jo svarar han" och googlar på. Han säger alltså efter all väntetid och han tittar knappt på Leah fast hon såg hemsk ut. Han tittade inte ens i hennes mun om hon skulle varit svullen att vi ska åka till apoteket efter recepfri allergimedecin. Han googlar på och kommer fram till att 2,5 ml blir bra och skickar hem oss.

Nu sa min magkänsla att det inte alls var rätt beslut med tanke på hur hon såg ut. Jag tyckte de borde gett henne något starkare på direkten. För 1 år sedan ungefär reagerade hon på något och fick attarax men detta sa denna läkare absolut nej till. "alldeles för starkt" tyckte han. 

Kvällen är nu här och hon sover tungt. Första gången på länge. Kan räkna veckans sömntimmar på en hand. 

Hade en klump i magen efter nattningen eftersom reaktionen inte lagt sig så ringde akuten och frågade lite om hur länge en reaktion kan sitta i och hon sa att det kunde ta en vecka eftersom antibiotikan Leah ätit var så starkt. Hon undrade även vad vi fick ordinerat och jag sa receptfri zyrtec 2,5ml. Nu reagerar hon ordentligt och tyckte det lät mesigt. Hon säger att jag ska vänta lite för att diskutera med läkare. Och vad ska jag säga. De har gjort det igen. Ordinerat helt fel. 2,5ml för lite denna gång. 

Så vart vill jag komma? Jag skämms över den åländska sjukvården. Hur kan dom inte prioritera sjuka barn? Hur kan de ordinera fel medicin och fel mängd? 

Jesper var sjuk förra veckan och fick diagnosen körtel feber och blev hemskickad. Han blev inte bättre och åkte tillbaka men blev hemskickad. Sedan ringde han medimar och fick en tid där de bekräfta att han inte alls hade körtel feber. Läkaren på hc tittade aldrig på hans provsvar utan gav han diagnosen för att han hade ont i magen och feber..Hur kan man missa något sådant? Är det inte provsvaren det första man ska titta på som läkare före man ger någon diagnos?

Så man undrar nog vilken utbildning eller hur lång dessa verkligen har..